Klargörande kring frågan om hyrverk och taxiverksamhet

I 126 år har Freys hyrverk bedrivit transportservice till företag, organisationer och staten. Efter att ny lagstiftning kom på plats 2021 så har det uppstått ett frågetecken i lagen om hur man ska tolka verksamhet som bedrivs av företag inom hyrverk. Eftersom Freys inte är taxi och inte tillhandahåller sina tjänster till allmänheten har frågan blivit föremål för juridisk prövning.   I dagarna rapporterade media om detta och det finns anledning att klargöra var Freys står och vad som sker framåt. Vi på Freys har varit, och kommer fortsätta vara, transparenta och välkomnar diskussionen som nu förs. Samtidigt ser vi ett behov av att förtydliga vissa delar som lätt kan missförstås.   Vi har därför frågat Anders Fernlund, advokat på Astra Advokater, och Freys juridiska ombud för att få ytterligare klarhet i sakfrågan.  

Varför har frågan kring taxiverksamheten blivit omdiskuterad – vad är bakgrunden och möjliga förklaringar?

  – Den svenska lagstiftningen för persontransporter har förändrats över tiden, där ett exempel är när taxitrafik bröts ut från den gamla Yrkestrafiklagen 2012. I detta läge inkluderade man hyrverkstrafiken under Taxitrafiklagen. Man gav samtidigt hyrverken dispens från krav på taxameter, taklykta, gula registreringsskyltar och prisinformationsdekaler. Så långt var allt bra och Freys och övriga hyrverk kunde fortsätta sin hyrverkstrafik utan problem. – Problemen uppstod 2021 då en ny lag infördes och dispenserna upphörde att gälla. Den nya lagen undantog krav på taklykta, gula registreringsskyltar och prisinformationsdekaler men krävde att det skulle finnas en särskild utrustning som motsvarade en taxameter. Den här utrustningen – som kom att kallas SUFT – fanns dock inte att köpa vare sig i Sverige eller i utlandet. Transportstyrelsen hade infört en lag som inte gick att uppfylla. – Freys stod då inför ett dilemma då man inte kunde få tag på någon SUFT och inte heller få dispens från någon myndighet. Freys valde i detta läge att inskränka sin verksamhet genom att upphöra att stå till allmänhetens förfogande.  Man fortsatte dock med den rena hyrverkstrafiken där Freys endast utför sina tjänster för kunder som har tecknat avtal och som har accepterats som kunder enligt Freys kriterier.  

Varför har Transportstyrelsen och Freys olika tolkningar?

  – Transportstyrelsen bortser från lagtexten och hävdar att Freys utför taxitrafik.  Den delen i lagtexten Anders Fernlund hänvisar till är den så kallade legaldefinitionen, det vill säga den definition som anger vad som är taxitrafik och som därmed anger vad lagen omfattar. Av den definition framgår att taxitrafik ska utföras yrkesmässigt med personbil eller lätt lastbil och ska innebära att man ställer förare och fordon mot betalning till allmänhetens förfogande.  Freys erbjuder inte sina tjänster till allmänheten utan endast till avtalsbundna kunder. Genom att inte uppfylla alla kriterier i en legaldefinition så faller man utanför lagens ram. Freys kan därmed inte påstås bedriva taxitrafik.

 

Behövs det förtydliganden i lagen som förklarar vad hyrverk är för sorts företag?

  – Ja, sannolikt behöver lagen uppdateras.   

Kan kunderna känna sig trygga i att anlita Freys framöver?

  – Freys kommer att fortsätta den verksamhet som tjänat kunderna bra under 126 år – det vill säga transportera sina avtalsbundna kunder tryggt och enkelt. Den juridiska prövningen påverkar inte kunderna förrän en dom föreligger som har vunnit laga kraft. Prövningen ligger för närvarande i Svea hovrätt och vi hoppas på en dom som följer legaldefinitionen och klargör att Freys inte bedriver taxitrafik.   

När kan ett juridiskt slutgiltigt ställningstagande komma?

  – Jag bedömer att hovrätten avgör målet under våren 2023.